Hejsan! Spelningen i kyrkan var jättemysig och jag tackar så mycket för era förslag! Jag fick lite smått hemlängtan för första gången idag. I svenska kyrkan tog man av sig skorna, jag hörde svenska runt omkring mig hela tiden och allt såg överhuvudtaget väldigt svenskt ut. Men men, det hör väl till. Försöker tänka på annat och det känns bättre nu. Men det är svårt, för om jag får massa känslor när jag är hemma, då vet ju jag vem jag ska vända mig till. Här finns inte den tryggheten. Här handlar allt bara om mig. Jag måste deala med mig själv hela tiden. Den enda tryggheten jag har här är i mig själv.
Efter musikspelandet så åkte jag, Teresa och Soledad och tränade. Därefter åt vi mat och nu är jag här. Ska se prison break nu. Sov gott!
torsdag 23 oktober 2008
Hola
Skriven av Pernilla Hellqvist kl. 00:08
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej
Jag förstår om du kan känna så. längtar hem gör ni nog allihopa i klassen.Tänk positivt!För du är en positiv tjej med ett STORT hjärta:) (Du vet oxå att vi har möjlighet att komma ner om du vill.) Vi gör allt för dig stumpan!Jag vet hur du är och hur du fungerar, så jag har full förståelse till det du känner. Det finns en sak som är väldigt viktig för dig och det är din ensamhet! Du behöver dina dagar då du får vara med dig själv och bara ligga och slappa med t.ex en film.När du vet att du får vara med dig själv men ändå veta att du har folk runt omkring dig som finns där om DU skulle behöva då mår du som bäst, eller hur? Den möjligheten har du hemma men inte där ännu, förräns du känner dig 'hemma' i familjen. Det kommer snart, va så säker!
Rummet ditt ser ju trevligt ut! tänk att få se palmer när man drar upp rullgardinen på morgonen:)Det är sånt jag får drömma om medans du har turen att få uppleva det! Jag älskar dig stumpan och vet att du snart kommer att känna dig som hemma. Puss Kram mamma
Skicka en kommentar